Ja, det där med att sova hela natten var bara en engångsgrej. I natt har vi istället testat att sova så lite som möjligt. Det går det med, men det är lite jobbigare. I alla fall för mamma! Alice däremot är hur pigg som helst, vad klockan än är. Ja, hon sov ju gott från åtta till elva, då mamma och pappa skulle krypa ner. Efter lite mat var hon inte det minsta sugen på att somna om utan ville gärna hitta på nått skoj. Efter ett par timmar somnade hon i alla fall, till mammas stora lycka, men snart var det dags för mat igen och sen var det bara att börja om. Efter att ha legat och halvslumrat bredvid en vilt viftande, ibland jollrande, ibland gnällande och ibland gråtande liten ligist i flera timmar gav mamma upp vid åttatiden på morgonen och gick upp. Efter lite frukost och mys fick vi i alla fall någon timmes sömn på förmiddagen, även om vi då och då blev avbrutna av en bråkig napp som inte ville stanna kvar i munnen.

Det är jätteroligt att vara vaken!
Annars har dagen varit en typisk bajsdag. Vi ha hittills hunnit med tre klädombyten på Alice och två på mamma. (Och det är inte mammas fel att hon måste byta kläder!) Undrar om det kan vara kulmagen som gör att blöjorna sitter fel så att det läcker hela tiden? Det är ju inte vid benen det läcker utan upp på ryggen så att man måste byta hela outfiten. Tur att Alice favoritsysselsättning är att ligga på skötbordet och diskutera med fiskmobilen i taket och den spelande kaninen.

Samtal med fiskarna
Förutom att byta blöja har vi hunnit med att vara ute lite på gården i det underbara vädret. Ja, Alice brydde sig inte så mycket om vädret eftersom hon sov gott(!!!) i sin vagn. Mamma passade på att sola sina blåbleka ben lite för att vara förberedd när den isiga vinden slutar blåsa och man kan börja gå med kjol utan strumpbyxor. Detta måste vara en av de stora fördelarna med att vara mammaledig, att man kan sitta på gården utan att någon ser en och ta tillvara de tidiga solstrålarna. Sen om några veckor, medan alla andra knappt vågar ta av sej strumporna för att de är så bleka, kan man stolt spatsera runt i kort-kort och visa upp sina bruna ben. (Nåja, rödrosa i alla fall.)
Trackback URI | Kommentar RSS
Skriv en kommentar